Välj en sida

INKLUDERANDE FINANSIERING

På den här sidan hittar du ett processtöd för vad vi kallar ”inkluderande finansiering”. Stödet är till för alla som finansierar forskning och innovation och som tycker sig missa relevanta målgrupper i sina utlysningar.

PROCESSTÖD FÖR INKLUDERING

Vi som utformat detta stöd, tillsammans med Humsamverkan, kommer från fyra statliga finansiärer: Energimyndigheten, Forskningsrådet Formas, Forskningsrådet Forte och Vinnova.

Vårt uppdrag är att finansiera forskning och innovation som kan bidra till att förstå och hantera olika behov och utmaningar i samhället. Oftast är dessa behov och utmaningar så komplexa att det krävs en mångfald av perspektiv och metoder för att ta sig an dem.

Men som finansiärer når vi inte alltid den mångfald av forsknings- och innovationsaktörer som behövs. 

Det kan handla om att utlysningar inte når ut till vissa målgrupper, inte lockar till sig ansökningar från dessa eller att deras ansökningar inte beviljas i lika stor utsträckning.

Därför har vi utformat ett stöd för att se över hur vi tar fram, formulerar och genomför våra utlysningar. Stödet är uppdelat i tre steg: Vad missar vi?,  Vad är orsaken? och Vad kan vi göra?

Vad missar vi?

Vägledande frågor om vad vi kan missa

Vad är orsaken?

Vägledande frågor om vad orsakerna kan vara

Vad kan vi göra?

Vägledande frågor om möjliga åtgärder

Exempel på hur vi kan missa nya målgrupper

För att illustrera varför vi behöver satsa på inkluderande finansiering, visar vi här några exempel på vad vi kan missa och vad orsaken kan vara. Vi använder oss av en fiktiv satsning på hållbara transportsystem, med tre olika utlysningar. 

Även om satsningen och utlysningarna är fiktiva, bygger de på erfarenheter från verkliga utlysningsprocesser från alla fyra finansiärer.

Ett projekt som saknar rätt kompetens

En finansiär har i uppdrag att utlysa medel för att bidra till ett hållbart transportsystem. Den första utlysningen handlar om utvecklingen av energisnåla fordon. I utlysningen fokuserar finansiären på de tekniska lösningarna, men lyfter också fram ett behov av vad de beskriver som ett ”användarperspektiv”.

Ett fåtal större projekt från teknikområdet beviljas medel. Ett av projekten har både en teknisk del och en del de kallar ”användarstudie”. I projektbeskrivningen framställs den tekniska delen som den centrala. Men när projektgruppen sedan presenterar sitt resultat, framhåller de istället användarstudien. De tycker att den delen av projektet är mest nyskapande och att resultaten därifrån är överraskande.

När finansiären sprider resultaten från projektet kommer snart kritik från forskare inom hum/sam. De menar att användarstudien inte alls är nyskapande. Enligt dem kan den inte ens betraktas som en vetenskaplig studie, utan är snarare en marknadsundersökning. De vetenskapliga bristerna innebär dessutom att resultaten inte ens kan bedömas.

Finansiären gör då en utvärdering av sin satsning. De inser att de innan utlysningen hade behövt öka sina kunskaper om vad ett ”användarperspektiv” innebär. Dels för att själva förstå hur de skulle ha formulerat utlysningen och vilka målgrupper de skulle ha försökt inkludera. Dels för att förstå vilka bedömare de hade behövt rekrytera och vilka slags instruktioner dessa skulle fått.

En utlysning som inte når ut

Den andra utlysningen i satsningen på ett hållbart transportsystem handlar om hur planeringen av infrastrukturen kan bidra till att minska omfattningen av trafiken. Med tanke på erfarenheterna från den tidigare utlysningen gör finansiären först en grundlig analys av vad detta skulle kräva. Vad behövs till exempel för kunskap för att förstå hur planeringen av infrastrukturen går till och hur den kan utvecklas?

Finansiären kommer fram till att det behövs omfattande studier av alltifrån hur olika aktörer kommunicerar under planeringsprocesser till hur normer och diskurser påverkar deras beslut. Finansiären vill därför nå ut brett med sin utlysning, inte minst till humaniora och samhällsvetenskap.

Problemet är att utlysningstexten utgår från att läsaren har vissa specifika förkunskaper om transportområdet och genomgående har fackuttryck som förekommer nästan enbart inom detta område. Texten signalerar på så sätt att utlysningen är riktad till en specifik grupp. Den blir även svår att förstå för den oinvigde.

Ett exempel ät användningen av begreppet trafikarbete, vilket man skulle kunna tro handlar om ”arbete i trafiken” men som betecknar ”den totala omfattningen av trafik inom ett visst område och under en viss tid”. Det förekommer visserligen även fackuttryck från hum/sam-området (såsom diskurser), men de är ytterst få och kommer först mot slutet av texten.

Vid kommunikationen om utlysningen, via bland annat nyhetsbrev och informationsträffar, gör finansiären inte heller några försök att förklara och ”översätta” texten för att attrahera en bredare grupp av sökande. De missar därmed chansen att visa att det inte egentligen krävs specialiserade kunskaper om transportsystemet, utan att det viktiga är kunskaper och metoder för att studera hur aktörer kommunicerar och påverkas av normer och diskurser.

Resultatet blir att finansiären inte får den bredd av sökande som den hade önskat. De få ansökningar som kommer in är enbart från forskare som är vana vid att söka finansiärens utlysningar inom transportområdet.

En inkludering som inte når hela vägen fram

Även den tredje utlysningen i satsningen på ett hållbart transportsystem handlar om att minska omfattningen av trafiken, men nu med fokus på hur människor använder sig av olika transportformer. Målet är att minska den privata bilanvändningen. Finansiären efterfrågar i utlysningen studier av människors ”beteende” i trafiken och uppmuntrar särskilt ett ”genusperspektiv”. 

Med tanke på erfarenheterna från den föregående utlysningen satsar nu finansiären medvetet på att inte bara nå de som brukar söka utlysningar därifrån. Finansiären riktar sig även uttryckligen till sökande från humaniora och samhällsvetenskap. Men finansiären har en begränsad förståelse av vilka hum/sam-ämnen som kan studera det den kallar ”beteenden” och vilka som kan anlägga ett ”genusperspektiv”.

Det leder till att finansiären även utgår från dessa ämnen vid formuleringen av utlysningen, och kommer att använda begrepp, resonemang, kriterier etc. som signalerar att utlysningen enbart riktar sig till forskare därifrån. Finansiären söker också bara upp sökande och bedömare från ämnena i fråga.

Resultatet blir att finansiären inte utnyttjar den fulla potentialen med utlysningen. Dels hade finansiären kunnat finansiera en mycket större bredd av projekt, som tillsammans hade kunnat bidra med en mer mångsidig förståelse av problematiken och en större variation av nya lösningar. Dels hade finansiären kunnat använda tillfället för att bygga upp kontakter med forskare från fler områden inför kommande utlysningar.

MER OM PROCESSTÖDET

Processtödet bygger på insikter vi fått när vi analyserat egna utlysningstexter och utlysningsprocesser.

Analyserna har skett inom ramen för en serie workshops som Humsamverkan hållit mellan 2015 och 2017, där representanter för alla oss finansiärer medverkat. Vi har även gjort skriftliga analyser av utlysningstexter med hjälp av analysredskap från Humsamverkan.

Anledningen till att vi tagit hjälp av just Humsamverkan är att vi bland annat missar just vissa discipliner inom humaniora och samhällsvetenskap. Men processtödet vi tagit fram kan också användas för att få syn på andra missade vetenskapsområden. Det handlar dessutom även om vilka eventuella aktörer i samhället vi missar.  

Ett stöd i form av frågor

Processtödet är utformat som vägledande frågor kring utlysningsprocesser. Frågorna är tänkta att användas för att systematiskt reflektera kring:

  • vilka områden/målgrupper vi missar 
  • vad orsaken kan vara och
  • vad vi kan göra för ökad inkludering.

De är utformade för att reflektera kring redan genomförda utlysningar. 

Frågorna är primärt tänkta att användas vid kvalitetsutvecklingsarbeten och interna fortbildningar, eller vid skapandet av egna processtöd (till exempel checklistor, mallar, kursmaterial etc.). Men ni kan även använda dem för att stanna upp under arbetet med en utlysning för att reflektera över vad ni gör och vad ni eventuellt kan göra annorlunda.

Processtödets tre avsnitt

Processtödets vägledande frågor är indelade i tre avsnitt:

  1. Vad/vem missar vi?
  2. Vad är orsaken?
  3. Vad kan vi göra?

Avsnitten är utformade för att användas kronologiskt, så att frågorna i varje avsnitt bygger på reflektionerna ni gjort med hjälp av tidigare avsnitt. Avsnitten är därför också utformade för att ni ska kunna reflektera på olika plan kring vad ni missar, varför och vad ni kan göra åt detta.

Avsnitt 1: Vad/vem missar vi? Detta avsnitt handlar om själva motivet till att arbeta med inkluderande finansiering, dvs. insikten om vad man riskerar att missa och möjliga konsekvenser av detta. 

Tanken är att ni ska få ett allmänt intryck av vad ni kan missa, genom att utgå från en samlad bild av någon eller några utlysningar och vilka som sökte till dem.

Avsnitt 2: Vad är orsaken? Detta avsnitt handlar om vad orsakerna kan vara till att ni missar det ni missar. I detta avsnitt är det tänkt att ni inte bara utgår från ett allmänt intryck av utlysningsprocessen, utan tittar närmare på olika delar av den. Att svara på frågor om varför ni missar något ger er samtidigt idéer om vad ni kan göra åt detta.

Avsnitt 3: Vad kan vi göra? Detta avsnitt handlar om vad ni kan göra nu när ni börjat reflektera över vad ni missat och vad orsakerna kan vara. Ska ni till exempel göra mer fördjupade analyser av några utlysningar och utlysningsprocesser, så att ni utifrån detta kan utveckla några av era rutiner, skapa egna processtöd till era handläggare, bedömare etc.?

I det här fortsatta arbetet kommer ni att få hjälp av de mer fördjupade processtöd vi utvecklar under 2018, som fokuserar på vissa specifika delar av utlysningsprocessen.

Veta mer?

Vill du veta mer om vårt pågående arbete? Ta kontakt med någon av oss:

Catharina Norberg, Energimyndigheten: catharina.norberg@energimyndigheten.se

Lissa Nordin, Formaslissa.nordin@formas.se

Jan Sandred, Vinnova: jan.sandred@vinnova.se

Lars Wärngård, Forte: lars.warngard@forte.se