Stöd till dig som är forskare eller student
Enligt högskolelagen ska lärosäten skapa förutsättningar för forskare och studenter att samverka med det omgivande samhället, så att man bland annat ”gemensamt utvecklar kunskaper och former för att dra nytta av forskningen” (prop. 1998/99:94, sid 34). Önskan om nytta uttrycks ofta i en efterfrågan på innovationer. En vanlig definition av innovationer är just att det är något nytt, som nyttiggörs (kommer till användning) och leder till nytta i samhället (läs mer under Vad menas med samverkan, innovation och hum/sam?).
Men forskare och studenter kan behöva stöd för detta. Det är inte givet för alla hur de kan gå tillväga och det är inte givet att de har de förutsättningar som behövs (tid, medel, kontakter etc.). Lärosäten har därför utvecklat stöd för forskare och studenter för samverkan och innovation. Här gör vi en övergripande genomgång av det stödet. Observera att olika lärosäten kan ha kommit olika långt.
Stöd för forskares samverkan med samhället
Många universitet och högskolor har en avdelning, enhet eller sektion för samverkansfrågor. Den kan heta t.ex. Samverkansavdelningen eller Enheten för externa relationer.
Samverkansavdelningar kan bland annat hjälpa forskare med externa kontakter och nätverk och att utveckla och implementera samverkansaktiviteter. En del kan också hjälpa till att skapa mötesplatser för forskare och verksamma i samhället. Vissa kan även erbjuda juridisk hjälp, som att skriva avtal med samverkanspartners. Vid vissa samverkansavdelningar kan du till och med få ekonomiskt stöd för att initiera eller testa samverkan med en organisation (privat, offentlig eller ideell). Det kan också finnas lokala samverkanskoordinatorer på fakultets- eller institutionsnivå.
Om du som forskare vill samverka inom ramen för ett forskningsfinansierat projekt kan du ofta också få hjälp att hitta lämplig finansiering. De funktioner som ger sådan hjälp kallas ibland forskningsrådgivare. De kan till exempel finnas på samverkansavdelningar eller egna enheter för finansieringsstöd, ibland kallade Grants Office.
Du kan också se om samverkansavdelningar kan hjälpa dig när du istället vill samverka inom ramen för ett uppdrag, dvs. där en privat, offentlig eller ideell organisation betalar dig för att genomföra ett projekt med dem. Du kanske vill ha hjälp med att skriva avtal, hantera fakturering etc. Eftersom ett uppdrag innebär att du erbjuder en tjänst kanske du istället behöver söka dig dig till funktioner som ger stöd för innovationer och affärsutveckling.
Stöd för samverkan i utbildningar
En del samverkansavdelningar ger också stöd till samverkan i utbildningar. De kan till exempel erbjuda hjälp med hur samverkan praktisk kan gå till, hitta kontakter, skapa mötesplatser för studenter och yrkesverksamma etc.
Om du som student söker egen praktikplats kan du ibland själv ta kontakt med en avdelning för praktikplatser (placerad under en studentavdelning eller samverkansavdelning). En förutsättning är att praktiken ingår i utbildningen, och ofta utgår man från befintliga databaser över organisationer. Därför är det bra om organisationer som vill ha praktikanter anmäler sig till en sådan avdelning.
Om du vill arbeta övergripande för utökad samverkan, innovation och arbetslivsanknytning i din utbildning, kan du kontakta din institutionsledning eller studentkår.
Även som forskare/lärare kan du i regel kontakta avdelningen för praktikplatser. Du kan även undersöka om det finns ett alumnnätverk – antingen via institutionen eller en alumnsamordning för hela lärosätet. Alumner är f.d. studenter som kan bilda en värdefull länk till organisationer och därmed till praktikplatser, gästföreläsningar, studiebesök och mer genomgripande samverkansprojekt.
Stöd för forskares och studenters innovationer
När det gäller stöd för det som kallas innovationer har många universitet och högskolor ofta särskilda avdelningar, enheter eller sektioner för detta. Ibland talar man även här om samverkan och använder ibland även begrepp som nyttiggörande och affärsutveckling.
De flesta lärosäten har eller är kopplade till så kallade innovationskontor. Ibland är de tänkta att fungera som första kontakten för forskare och studenter, och antingen ge den första hjälp de behöver eller guida dem till andra stödfunktioner. De kan till exempel arrangera seminarier och workshops, erbjuda rådgivning, tillgång till nätverk och kompetenser, hjälpa till att utform avtal etc. En del kan även ge visst ekonomiskt stöd för innovationsutveckling. Det finns ofta också särskilda satsningar på studenters innovationer.
För dig som har börjat innovera något som kräver lite tid att utveckla, kan en så kallad inkubator vara relevant. En sådan kan till exempel erbjuda stöd att utveckla din idé under en längre tid och kanske även erbjuda dig en kontorplats, så att du kan att ingå i ett sammanhang där även andra innoverar.
Ge inte upp!
Stödet för samverkan och innovation har traditionellt fokuserat på vetenskapsområden som teknik, naturvetenskap och medicin, samt ett begränsat antal samhällsvetenskapliga ämnen. Det har ofta också fokuserat på samverkan med stora organisationer (framförallt privata och offentliga, inte ideella), och stöd för innovationer har ofta haft en kommersiell inramning och kanske också fokuserat på en viss typ av innovationer.
På senare år har många stödfunktioner på högskolor och universitet breddat sig på olika sätt. Om de ska kunna fortsätta bredda sig, behöver de givetvis hjälp från de forskare och studenter som de vill bredda sig mot. Så ge inte om du inte tycker ditt lärosäte kan erbjuda det stöd du behöver. Berätta istället vad som kan utvecklas! Och ta gärna hjälp av den här webbplatsen, såsom texterna på sidorna Hur kan samverkan gå till? och Hur kan stödet utvecklas?