Välj en sida

2. Vad är orsaken?

 

Som forskningsfinansiärer riskerar vi att missa relevanta målgrupper på olika sätt. Det kan handla om att utlysningar inte når ut till vissa målgrupper, inte lockar till sig ansökningar från dessa eller att deras ansökningar inte beviljas i lika stor utsträckning.

 

För att få syn på varför vi missar vissa målgrupper, är det därför viktigt att vi reflekterar kring hela processen för hur utlysningar utformas, kommuniceras och handläggs. Här ställer vi vägledande frågor kring följande delar av utlysningsprocessen:

 

A. Utlysningens språkliga utformning

B. Utlysningens ramverk och allmänna regler

C. Kommunikationen kring utlysningen

D. Bedömningsprocessen

 

1 (10)

2 A. Utlysningens språkliga utformning

 

En orsak till att vi missar relevanta målgrupper kan vara vårt sätt att formulera oss i utlysningarna. Nedan ställer vi frågor kring vad vi kommit att kalla ”öppna” (explicita),  ”dolda” (implicita) och ”frånvarande” vetenskapsområden och ämnen.

 

Vi upptäckte nämligen att vårt sätt att formulera oss i utlysningstexter riskerar att få vissa forskare att inte uppfatta sig som en tänkt målgrupp, trots att det inte varit vårt syfte. Det kan till exempel bero på att vi bara nämner vissa vetenskapsområden eller ämnen explicit i utlysningarna. Eller så vänder vi oss till vissa vetenskapsområden eller ämnen implicit, genom att till exempel använda centrala fackuttryck eller perspektiv från dem. Omvänt kan vissa vetenskapsområden och ämnen bli frånvarande i utlysningarna, när vi vare sig nämner dem explicit eller använder fackuttryck eller perspektiv från dem.

 

2 (10)

2 A. VÄGLEDANDE FRÅGOR


  • Börja med att identifiera var i era texter sökande kan hitta ledtrådar om vilka era tänkta målgrupper är. Leta både i texter om utlysningen och i texter om beredningsgrupper och liknande.
  • Läs nu texterna som om ni själva var sökande och reflektera över hur de kan uppfattas. Tror ni att sökande från vissa vetenskapsområden eller ämnen skulle ha lättare att uppfatta sig som målgrupper än andra?
  • Är det i så fall frågan om ”öppna” vetenskapsområden eller discipliner? Är det med andra ord bara dessa som nämns explicit? Eller har de bara en mycket mer framträdande plats i texten än andra vetenskapsområden eller ämnen?
  • Är det en fråga om ”dolda” vetenskapsområden eller discipliner? Förväntas till exempel de sökande ha förkunskaper som är typiska för dessa områden eller discipliner? Använder ni centrala begrepp eller perspektiv därifrån eller efterfrågar ni en typ av forskningsresultat som är typiska för dem?

3 (10)

2 A. VÄGLEDANDE FRÅGOR (forts.)


  • Utgå nu från era slutsatser i avsnitt 1, om vilka målgrupper ni missat. Välj någon eller några av dessa målgrupper och försök läsa utlysningen utifrån deras perspektiv.
  • Kan de riskera att inte uppfatta sig som målgrupp för att bara vissa andra nämns explicit? Eller för att andra vetenskapsområden har en framträdande plats i texterna?
  • Eller är det några begrepp i texten som kan bidra till att de sökande inte uppfattar sig som tänkta målgrupper? Testa i så fall att byta ut några av begreppen mot mer allmänspråkliga ord.
  • Eller är det på grund av några perspektiv eller fackkunskaper ni förutsätter att läsaren har. Kan en avsaknad av dem till och med hindra sökande från att förstå vad utlysningen handlar om? Testa i så fall att förklara er mer i texten.
  • Kan ni se ett liknande mönster vad gäller verksamheter, samhällssektorer eller yrkesgrupper ni tycker er ha missat?

4 (10)

2 B. Utlysningens ramverk

 

En annan orsak till att vi missar relevanta sökande kan vara de ramverk vi sätter upp för en utlysning, såsom typen eller upplägget av en utlysning, vilka kriterier för sökande vi sätter upp, vilka resultat vi efterfrågar, vilken typ av ansökningsformer vi väljer etc. Dessa ramverk kan å ena sidan gynna vissa aktörer – kanske sådana som vi brukar finansiera – och å andra sidan missgynna andra aktörer – kanske sådana som vi inte brukar finansiera.

 

Här ställer vi därför frågor om några aspekter av utlysningens ramverk. Fundera gärna på om det finns fler aspekter som kan missgynna sökanden.

 

5 (10)

2 B. VÄGLEDANDE FRÅGOR


  • Fortsätt att fokusera på någon eller några målgrupper ni tycker er ha missat. Fundera på om ni kan ha missat dem delvis på grund av typen eller upplägget av utlysningen. Saknades det till exempel möjlighet för nya målgrupper att ta sig in i behoven eller utmaningarna successivt, genom förstudier eller liknande?
  • Kan ni ha missat målgrupperna på grund av några kriterier för sökande? Eller på grund av vad ni efterfrågade för typ av resultat eller vad de kunde söka finansiering för? Eller vilka krav ni ställde på typ av samverkanspartners eller medfinansiering?
  • Kan ni ha missat dem på grund av formerna för ansökan? Kan de haft svårt att passa in sina projekt i era formulär eller mallar? Kan de ha behövt en ansökningsprocess med mer muntlig eller skriftlig feedback? Hur skulle en sådan i så fall kunna utformas?

6 (10)

2 C. Kommunikationen kring utlysningen

 

Ett sätt att hantera svårigheterna med att skriva inkluderande utlysningar för nya målgrupper är att ”översätta” och förklara utlysningarna för dem. Vi kan göra det i mejlutskick, nyhetsbrev, våra egna tidningar, pressnyheter, på informationsträffar etc. Det kan inte minst hjälpa nya sökande att förstå hur de kan bidra till de behov och utmaningar som utlysningarna handlar om.

 

Problemet är givetvis att detta också är svårt, inte minst när vi vill ha sökanden från vetenskapsområden, ämnen, samhällssektorer etc. som inte brukar ta sig an utlysningarnas behov eller utmaningar. Här ställer vi därför vägledande frågor om er kommunikation kring utlysningarna.

 

7 (10)

2 C. VÄGLEDANDE FRÅGOR


  • Börja med att identifiera hur ni kommunicerat skriftligt om er utlysning (utöver era utlysningstexter). Har ni till exempel skrivit mejl, nyhetsbrev, artiklar, inbjudningar och powerpoints till informationsträffar? Välj någon eller några av dessa texter. 
  • Utgå nu från en eller några av de målgrupper ni missat och läs texterna utifrån deras perspektiv. Kan ni ha missat målgrupperna delvis på grund av att ni inte använt era texter för att ”översätta” och förklara utlysningarna? Vad kan det i så fall bero på? Är problemen i texterna desamma som i utlysningarna eller är det andra? Är det problem med rubriker, löptext, ämnesrader, bilder?
  • Kan ni också missat möjligheten att nå nya målgrupper för att ni inte aktivt letade upp dem? Kommunicerade ni till exempel bara med dem som redan sökt förut eller som tillhör den grupp som brukar söka? Berodde det bara på er eller även på dem ni samarbetat med (såsom Grants office)? Hade ni behövt samarbeta med även andra aktörer? 
  • Om ni fick kontakt med nya målgrupper – förklarade och ”översatte” ni utlysningarna för dem? Om inte: tyckte ni inte att det behövdes eller visste ni inte hur ni skulle göra?

8 (10)

2 D. Utlysningens bedömning

 

För att uppnå ett mer inkluderande resultat räcker det inte att få en större mångfald av sökande. Vill vi att vissa sökande ska hjälpa till med de behov eller utmaningar våra utlysningar handlar om måste de ju även beviljas finansiering. Och det kan ibland vara svårt; bristen på sökande från ett visst håll kan skapa en ond cirkel, eftersom de sökande troligtvis är mer benägna att söka om andra från deras grupper fått finansiering.

 

Sökande påverkas naturligtvis också av huruvida de tycker att vi har bedömare som kan bedöma deras ansökningar på ett bra sätt. Samtidigt riskerar vi att välja bedömare utifrån vilka som brukar söka och beviljas. Det är också lätt hänt att vi bara tillfrågar personer vi redan samarbetat med eller personer från vetenskapsområden eller discipliner som redan ingår i våra kontaktnät.

 

Här ställer vi därför frågor om utlysningens bedömningsprocess.

 

9 (10)

2 D. VÄGLEDANDE FRÅGOR
  • Fortsätt att utgå från någon eller några målgrupper ni missat. Hade ni bedömare från samma vetenskapsområden eller samma ämnen som dem? Var bedömarna i så fall tillräckligt breda (själva eller tillsammans) för att kunna bedöma de ni missade? Om inte: varför hade ni inte adekvata bedömare? Letade ni inte eller hittade ni dem inte? Varför?
  • Fundera nu kring bedömningsmötena. Kan bedömare från nya målgrupper haft svårare att hävda sig, till exempel just för att de är nya eller för att deras vetenskapsområden eller ämnen traditionellt sett har lägre status i era bedömargrupper? Hade gruppens ordförande eller andra i gruppen metoder för att försöka hantera detta?
  • Kan det ha varit liknande problem när det gäller bedömningen av sökande som inte är forskare?

10 (10)