Välj en sida

Vad menas med ”innovation”?

Samhällets önskan om att forskningsresultat ”kommer till nytta” (Högskolelagen 1 kap 2 §) uttrycks ofta i en efterfrågan på innovationer, det vill säga utveckling och förverkligande av nya lösningar. De flesta förknippar nog innovationer med tekniska produkter och digitala tjänster. Men ursprungligen avsåg begreppet samhällsomvandlande processer. Nu när det börjat efterfrågas nytänkande lösningar på samhällsutmaningar och globala hållbarhetsmål, som kräver en mångfald av kunskaper och perspektiv, har den bredare synen på innovation återigen vunnit mark.

Den tidiga betydelsen

I grekiskan avändes innovationsbegreppet ursprungligen för att tala om förändringar i en etablerad ordning och var därför oftast negativt. Platon skrev till exempel om hur innovation inom musik och lek var en fara för den gemensamma ordningen. På ett liknande sätt använde romarna det latinska ordet novare. När kristna tänkare myntade begreppet in-novare avsågs en återgång till det ursprungliga och var därför något positivt.

Men under reformationen började den kungliga och kyrkliga makten använda begreppet innovation för förändringar och det blev nu till och med straffbart att ”innovera”. Innovation kopplades nämligen till samhällsomstörtning och revolution. Monarkister anklagade republikaner för att vara innovatörer och sociala reformatorer anklagades för att vara sociala innovatörer.

Den tekniska betydelsen

Synen på förändringar i samhället blev emellertid successivt mer positiv och innovation började kopplas till utveckling. Efter det andra världskriget var den här förändringen fullbordad, och det var nu innovation blev teknologisk innovation. Medan det engelska ordet invention stod för teknisk uppfinning stod innovation för en teknisk uppfinning som kommer till användning.

Detta gjorde innovationsbegreppet särskilt attraktivt inom forskningspolitiken. Det har nämligen funnits en stor förväntan på att forskningen ska bidra till tekniska uppfinningar som kommersialiseras. Den politik som har genomförts för att främja innovationer har därför ofta hamnat i en slags teknikfälla, genom att satsa på teknisk produktinnovation och ofta inom stora företag i branscher som tillverkningsindustri, it, bioteknik etc., vilka ofta är baserade på vetenskapsområden som teknik, naturvetenskap och medicin.

Den breda betydelsen

I skuggan av den snäva tekniska synen på innovation växte en bredare syn återigen fram. Ett tidigt exempel är Barnetts definition av innovation från 1953: varje tanke, agerande eller sak som är ny. Snart började man återigen tala om social innovation, fast i en positiv bemärkelse, och även använda begrepp som organisatorisk innovation, tjänsteinnovation, processinnovation, normkritisk innovation etc.

Ett exempel på en bred defintion som används idag av kommuner i flera nordiska länder är att

  • det är något nytt (radikalt eller stegvist)
  • som är nyttigt (ger mervärde, ökar kvalitén etc.) och
  • som har nyttiggjorts (realiserats eller implementerats).

Den senaste årens breddning av innovationsbegreppet har bland annat berott på en önskan om en mer inkluderande innovationspolitik och på att det börjat efterfrågas nytänkande lösningar på komplexa samhällsutmaningar och FN:s globala hållbarhetsmål.

Dessa anses nämligen kräva både sociala och tekniska lösningar, med avstamp i en mångfald av kunskapsområden, samhällssektorer, näringar och organisationer. Det har därför också börjat efterfrågas forskning från fler vetenskapsområden i innovationspolitiken, såsom samhällsvetenskap och humaniora.

Litteratur

Barnett, H.G. 1953. Innovation: The Basis of Cultural Change. New York: McGraw-Hill Book Company.

Om utvecklingen av innovationsbegreppet: Godin, Benoît. 2015. Innovation: A Conceptual History of an Anonymous Concept. Project on the Intellectual History of Innovation, working paper no. 21. http://www.csiic.ca/PDF/WorkingPaper21.pdf 

Om teknikfällan: Gidlund, J. & Frankelius, P. (2003). Innovativa processer. SOU 2003:90. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Om den breddade innovationspolitiken: Lindberg, Malin. 2013. Den nya innovationspolitikens inkluderande ambitioner: Språngbräda eller hämsko för innovationer ur humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning? I: Nahnfeldt, C. & Lindberg, M. Är det nå’n innovation?! Om nyttiggörande av hum/sam-forskning. Karlstad: Karlstad University Press 2013, s. 52-77 http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:996707/FULLTEXT01.pdf

Exempel på indelningen i olika innovationstyper: OECD/Eurostat (2005), Oslo Manual: Guidelines for Collecting and Interpreting Innovation Data, 3rd Edition, OECD Publishing, Paris. http://dx.doi.org/10.1787/9789264013100-en

Exempel på ett kommunförbunds definition av innovationsbegreppet (KS, Kommunenes sentralforbund i Norge): http://www.ks.no/fagomrader/utvikling/innovasjon/innovasjonsverktoy/n3-nytt-nyttig-nyttiggjort