1. Vad missar vi?

 

Det här första avsnittet rör själva motivet till en mer inkluderande finansiering, dvs. vad och vilka vi finansiärer riskerar att missa och möjliga konsekvenser av detta. Tanken är att ni ska använda er av era egna erfarenheter, så utgå helst ifrån en redan genomförd utlysning. De vägledande frågorna nedan handlar om

  

A. vilka som sökte och blev beviljade finansiering genom utlysningen

B. vilka fler målgrupper ni hade velat nå, med tanke på syftet med utlysningen

C. vad ni kanske inte vet att ni missar och vad ni kan göra åt detta.

  

Exemplen i frågorna bygger på erfarenheter av att missa ämnen från hum/sam. Om ni vill undersöka missade ämnen från andra vetenskapsområden är det bara att byta till dessa i exemplen.

  

1 (10)

;

1 A. Vilka har sökt och beviljats – och inte?

 
 

För att reflektera kring vilka aktörer vi skulle vilja inkludera mer, kan det vara bra att först skapa oss en bild av

 
 

  • vilka grupper vi faktiskt verkar ha inkluderat, med tanke på hur stor andel därifrån som sökt och beviljats, och
  • vilka grupper vi kanske inte inkluderat, med tanke på hur liten andel därifrån som sökt eller beviljats.

När ni gör det med hjälp av frågorna nedan måste ni inte utgå från ett statistiskt underlag; det räcker att ni reflekterar utifrån ert samlade intryck av den utlysning ni valt. Om ni ändå inte tycker er veta tillräckligt för att diskutera frågorna, kan ni använda frågorna för att ta reda på mer. Om ni behöver hjälp med vilka ämnen som finns inom olika vetenskapsområden, kan ni utgå från Standard för svensk indelning i forskningsämnen.  När det gäller ämnen inom humaniora och samhällsvetenskap kan ni även ta hjälp av Humsamverkans Vad menas med hum/sam?

  

2 (10)

;

1 A. VÄGLEDANDE FRÅGOR

  • Hur såg fördelningen ut mellan sökande inom olika vetenskapsområden (tek, nat, hum, sam etc.)?  Några som saknades helt?
  • Kom de sökande inom de olika vetenskapsområdena från några få eller många olika ämnen?
  • Om sökande utgjordes av tvärvetenskapliga grupper: var det något vetenskapsområde som dominerade?
  • Hur såg beviljandegraden ut för de olika vetenskapsområdena? Några som inte fick stöd alls?

3 (10)

;

1A. VÄGLEDANDE FRÅGOR (forts.)

  • Om även andra än forskare kunde söka eller medverka i projekten: reflektera kring vilka organisationstyper (privata, offentliga, ideella), verksamhetsområden eller yrkesgrupper de kom från. Vad det några som var påtagligt över- eller underrepresenterade?
  • Om dessa sökande samverkade med forskare – var det några vetenskapsområden som var påtagligt över- respektive underrepresenterade? Några som saknades helt?
  • Var dessa forskare från några få eller många olika ämnen? Hur såg det ut bland de över- respektive underrepresenterade vetenskapsområdena?

4 (10)

;

1 B. Vilka sökande och beviljade hade behövts?

 
 

När ni nu fått en bild av vilka som sökt och beviljats – och inte – är frågan vilka ni tycker er ha missat. Detta beror givetvis på vad det är för metoder, kunskaper, perspektiv, resultat etc. ni tycker hade behövts för att ta tag i de behov eller utmaningar som utlysningen handlade om.

 

Innan ni drar slutaster om vilka ni missat, ska ni därför få reflektera kring hur behoven eller utmaningarna i utlysningen formulerats. Det finns nämligen en risk att vi inte utgår från en tillräckligt komplex beskrivning av dem när vi skapar en utlysning, så att vi inte ens förstår att vi behöver efterfråga en större mångfald av metoder, kunskaper, perspektiv, resultat etc. 

  

5 (10)

;

1 B. VÄGLEDANDE FRÅGOR

  • Såsom behovet eller utmaningen beskrivs i utlysningen – tycker ni att det är enbart utifrån ett visst perspektiv? Är det till exempel beskrivet enbart som om det är en teknisk, naturvetenskaplig eller medicinsk fråga? Motsvarar detta utmaningens komplexitet eller behövs en större bredd av perspektiv?
  • Om ni tycker att det finns en tillräcklig bredd av perspektiv – får vissa perspektiv ändå för stor eller för liten roll? Tycker ni att en del perspektiv borde förklaras mer?
  • Fundera nu kring vad som efterfrågas i utlysningen (välj till exempel typ av kunskaper, metoder eller resultat). Tror ni att det som efterfrågas är typiskt enbart för vissa vetenskapssområden? Eller typiskt för enbart vissa ämnen? Tycker ni att ni borde ha efterfrågat något mer eller något annat?

6 (10)

;

1 B. VÄGLEDANDE FRÅGOR (forts.)

  • Om det är innovationer som direkt eller indirekt efterfrågas i utlysningarna – är det enbart tekniska innovationer eller produkter? Om det även efterfrågas andra typer av innovationer (sociala, organisatoriska, tjänstebaserade etc.) – premieras någon viss typ av innovation eller innovatör? Efterfrågar ni till exempel enbart innovationer som tas fram av andra än forskare?
  • Reflektera nu kring vilka i samhället ni redan tror är en del av eller redan arbetar med problemet eller utmaningen ute i samhället. Tycker ni att utlysningen efterfrågar den samverkan mellan forskare och aktörer därifrån som behövs med tanke på syftet med utlysningen?
  • Avslutningsvis: Tycker ni att ni fick den bredd av sökande och samverkanspartners till dessa som hade behövts? Är det några vetenskapsområden, ämnen eller samhällsaktörer som ni hade behövt fler av?

7 (10)

;

1 C. Bredda det egna perspektivet?

 
 

Det finns ett grundläggande dilemma med att reflektera över vad vi kan ha missat. Orsaken till att vi missar något kan ju vara att vi själva inte känner till det.

 

I de här avslutande frågorna får ni därför reflektera kring era egna perspektiv och kunskaper och vad ni kan göra för att bredda och fördjupa dessa.

  

Om ni behöver hjälp med vilka ämnen som finns inom olika vetenskapsområden, kan ni utgå från Standard för svensk indelning i forskningsämnen. När det gäller ämnen inom humaniora och samhällsvetenskap kan ni även ta hjälp av Humsamverkans Vad menas med hum/sam?

  

8 (10)

;

1 C. VÄGLEDANDE FRÅGOR

  • Lista de vetenskapsområden ni tycker att ni har insyn i. Gå nu igenom några ämnen som ingår i dessa vetenskapsområden. Kan ni föreställa er hur sökanden därifrån skulle kunna bidra till behovet eller utmaningen i utlysningen? Kan ni föreställa er hur de skulle kunna samverka med samhällsaktörer och bidra till innovationer? Eller behöver ni veta mer?
  • Lista nu de vetenskapsområden ni inte tycker att ni har insyn i. När tror ni att namnet på ämnena i dessa ger er en tillräcklig förståelse av dem? Som att man ägnar sig åt mänskligt beteende inom beteendevetenskap, kommunikation inom kommunikationsvetenskap och genus inom genusvetenskap? Kan ni föreställa er hur sökanden därifrån skulle kunna bidra till behovet eller utmaningen i utlysningen? Kan ni föreställa er hur de skulle kunna samverka med samhällsaktörer och bidra till innovationer? Eller behöver ni veta mer?
  • Välj nu ett av dessa ämnen (till exempel beteendevetenskap) och fundera över vilka andra discipliner som skulle kunna ägna sig åt samma sak (mänskligt beteende) utan att det syns i ämnets namn. Välj ett av dessa ämnen och diskutera hur forskare därifrån skulle kunna samverka med samhällsaktörer och bidra till innovationer (ta gärna hjälp av material från Humsamverkan).

9 (10)

;

1 C. VÄGLEDANDE FRÅGOR (forts.)

  • Nu när ni reflekterat kring vetenskapsområden och ämnen ni inte tycker ni är tillräckligt insatta i – tror ni att forskare därifrån skulle kunna hjälpa er att se utlysningens behov eller utmaningar på nya sätt, så att ni bättre förstår vilka kunskaper etc. som behövs för att ta tag i dessa?
  • Fundera på samma sätt kring andra aktörer i samhället. Kan det på motsvarande sätt finnas verksamhetsområden, organisationstyper, yrkesgrupper etc. som ni vet för lite om men som ni tror skulle kunna bidra med relevanta perspektiv?
  • Hur skulle ni i så fall kunna ta hjälp av dessa? Vad skulle ni till exempel kunna göra om de inte är insatta i eller brukar ta sig an den typ av behov eller utmaningar som er utlysning handlade om? Hur skulle ni kunna samarbeta så att ni tar vara på både era och deras kunskaper och perspektiv?

10 (10)

;