Skriva en utlysningstext – Fördjupande texter
Kapitel 2: Skapa en rubrik
Kapitel 2:
Skapa en rubrik
När en utlysningstext ska skrivas kan utlysningen redan ha ett namn, till exempel genom den uppdragstext som utlysningen bygger på. Enklast är om namnet kan användas rakt av som rubrik för utlysningstexten.
Men det är inte givet att namnet passar som rubrik. För att de tänkta målgrupperna ska vilja läsa utlysningstexten, behöver rubriken till exempel vara både tillräckligt begriplig och tillräckligt intresseväckande för just dessa målgrupper.
Målgrupperna behöver också uppleva att utlysningen är riktad till just dem, eller åtminstone att utlysningen inte är riktad enbart till några andra.
Om utlysningens namn inte fungerar som rubrik, kan du skapa en rubrik som gäller enbart för utlysningstexten. Men det är givetvis bra om namn och rubrik är så lika som möjligt, det vill säga har samma nyckelord, eftersom det då blir lättare för läsare att känna igen utlysningen (i pressmeddelanden, ämnesrader i e-postutskick etc. från till exempel finansiären, forskningsrådgivare och prefekter).
Bestäm helst rubriken först när du skrivit klart texten. Det är förmodligen först då du vet vilka du vill fånga med rubriken, och vilket slags budskap du vill ge. Men spåna gärna under arbetets gång på några rubrikförslag. Det kan omvänt hjälpa dig att hitta budskapet och att hålla en röd tråd i texten.
Nedan går vi igenom vad du kan tänka på för att få till en så användbar rubrik som möjligt, oavsett om du ska utgå från en utlysnings namn eller hitta på en rubrik från grunden:
- Fånga utmaningen – rubriken ska skapa nyfikenhet och intresse för den utmaning eller det problem som ligger till grund för utlysningen
- Använd allmänspråkliga ord – undvik facktermer och modeord som bara vissa grupper förstår; använd istället ord som en bred allmänhet kan relatera till.
- Gör en kort rubrik – ta bara med det som behövs för att intressera potentiella sökande; rubriken behöver inte sammanfatta allt i texten.
Fånga utmaningen
Målet med utlysningstextens rubrik är att få de tänkta målgrupperna att läsa utlysningstexten. Målet med själva utlysningstexten är sin tur att fånga de sökande vi tror behövs för att hantera de problem och utmaningar som våra utlysningar handlar om. Rubriken behöver därför skapa nyfikenhet och intresse för den utmaning eller det problem som ligger till grund för utlysningen. Innan du formulerar rubriken behöver du alltså ha bestämt utmaningen eller problemen (se avsnitt Bestämma utmaning och problem).
Att fokusera på utmaningen eller problemet kan också vara ett sätt att undvika intrycket av att utlysningen riktar sig enbart till redan etablerade forskningsområden eller forskare som redan studerar sakområdet. Ett exempel är en rubrik som ”forskning om alkohol”.
Genom att använda formuleringen ”forskning om” och nämna ett sakområde (alkohol) kan det ge ett intryck av att utlysningen endast riktar sig till redan etablerade alkoholforskare. Här hade man istället kunnat formulera den utmaning eller det problem med alkohol som utlysningen handlar om.
För att hitta fram till ett sätt att fånga utmaningen i rubriken, kan du pröva olika rubrikstilar. Du kan till exempel:
- Berätta för läsaren att det finns en utmaning eller behov
- Fråga läsaren om den är intresserad av att bidra till att hantera en utmaning
- Efterfråga kunskaper och lösningar från läsaren
Använd allmänspråkliga ord
Ett av råden till myndigheter för hur de ska följa språklagen (skriva ”vårdat, enkelt och begripligt”) är att undvika facktermer och förkortningar som bara fungerar för en annan expert inom samma område. Man ska helt enkelt försöka använda allmänspråkliga ord, det vill säga ord som en bred allmänhet är bekanta med.
I utlysningstexter är detta råd viktigare ju bredare målgrupp du vill nå; ju bredare målgrupp desto fler riskerar att inte förstå vad som menas med ett fackuttryck. Dessutom riskerar fler uppleva att utlysningen inte är till för dem. Fackuttryck kan nämligen upplevas som ett slags ”signalord”: orden signalerar för läsaren att utlysningen endast riktar sig till de som använder orden ifråga. Det behöver inte röra sig om fackspråkliga begrepp i en teknisk mening. Det kan också vara så kallade modeord eller buzzwords som börjat användas inom ett visst område på ett visst sätt (och som ofta kan ha en ganska oklar innebörd).
Även vissa ordkombinationer kan skapa en upplevelse av ett fackuttryck. Vi kan ta följande rubrik som exempel: ”Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande – första utlysningen: Forskning för en social bostadspolitik”. Vi kan få rubriken slagkraftigare och mer hanterlig i olika medier genom att korta ner den till huvudorden ”social bostadspolitik”. Men risken är att rubriken ändå inte når alla vi vill nå, eftersom den kan upplevas som riktad till en smalare grupp sökande än vi tänkt oss.
Var för sig är orden ”social” och ”bostadspolitik” tämligen allmänspråkliga. Även om ordet ”social” kan ha olika innebörd förstår man i regel vad som åsyftas av sammanhanget. Men betydelsen av kombinationen av dessa ord är inte given för alla, särskilt när orden inte förekommer i ett sammanhang utan står ensamma i en rubrik. Risken är att läsarna tror att det är ett fackuttryck med en specifik innebörd och att utlysningen handlar om ett etablerat område som använder sig av detta fackuttryck.
De kan således uppfatta det som att utlysningen bara är riktad till de som redan forskar eller är verksamma inom detta område. Om de inte riktigt förstår vad som menas med ”social bostadspolitik” kan det dessutom vara svårt för dem att få en bild av vad utmaningen eller problemet är som ligger till grund för utlysningen.
Du kan därför behöva bryta ner och översätta fackuttryck eller uttryck som kan uppfattas som fackspråkliga. Fackspråkliga begrepp används ofta för att komprimera ett innehåll, det vill säga att omfatta mycket med ett eller få ord. Men rubriken behöver inte fånga allt i utlysningstexten. Det handlar bara om att berätta ungefär vad utlysningen handlar om och skapa intresse för potentiella sökande att läsa vidare.
För att undvika komprimerade fackuttryck behöver du välja vad du ska prioritera att säga i rubriken om utlysningen. Och du behöver göra det med tanke på dina målgrupper. Om utlysningen vänder sig till många olika målgrupper kan det vara bra att prioritera dem du tror är svårast att fånga, det vill säga sådana som inte brukar söka eller ens brukar studera de utmaningar eller problem utlysningen handlar om.
Ofta kommer de fackspråkliga uttrycken i en utlysningstexts rubrik från de uppdragstexter som ligger till grund för utlysningarna. Ett problem med att bryta ner och ”översätta” dessa kan vara att begreppen inte förklaras tillräckligt i uppdraget eller att uppdraget är extremt omfattande och inte ger någon hjälp med vad du ska prioritera. Då behöver du förmodligen använda dig av ytterligare källor, skriftliga eller muntliga.
För det är inget alternativ att inte tolka uppdragen. Uppdragen ger ju endast vissa riktlinjer; som finansiärer måste vi använda vår kompetens vad gäller finansiering för att bedöma hur utlysningarna ska vara utformade, vilka de ska riktas till, hur de ska kommuniceras etcetera.
Gör en kort rubrik
För att rubriken ska kunna locka flera olika sökande är det bra om den är relativt kort, så att den är lätt att ta till sig. Rubriker är i regel till för att visa läsare ungefär vad en text handlar om och för att få dem att läsa vidare. Rubriker behöver därför inte sammanfatta allt i texten. Detsamma gäller för en utlysningstexts rubrik; du ska bara ta med det som behövs för att de tänkta målgrupperna ska bli intresserade av utlysningen. Första steget kan vara att ta bort eller undvika sådant som inte är nödvändigt i rubriken. Här är några exempel på vad som inte brukar behövas:
- Information om att utlysningen ingår i större program. Exempelrubrik: ”Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande – första utlysningen: Forskning för en social bostadspolitik”. Att utlysningen ingår i nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande – och att utlysningen är den första inom detta program – är inte viktigt för att intressera målgrupper att bidra till en social bostadspolitik. Dessutom slösar man utrymme på något man istället hade kunnat använda för att utveckla vad satsningen på ”social bostadspolitik” egentligen handlar om. Information om program och liknande kan istället tas upp sist under rubriken ”Bakgrund”.
- Formuleringar som att det är en ”utlysning av medel för” något eller handlar om ”forskning om” något. En utlysningstext finns i regel i ett sammanhang där det framgår att det är en utlysning. Det behövs därför sällan anges i rubriken att det är en utlysning. Om det inte framgår av sammanhanget att det är en utlysning, kan man lägga till den informationen i rubriken i just det specifika fallet (eller lösa det på annat sätt). Det är också bra att fundera över om uttrycket ”forskning om” verkligen behövs. Är det viktigt att markera att det handlar om medel för forskning och inget annat (till exempel innovationer)? Eller räcker sammanhanget rubriken ingår i?
- Rubriker som kräver förklarande underrubriker. Exempelrubrik: ”Hållbarhet och resiliens – Utvecklingsforskning om konsekvenser av klimat- och miljöförändringar i låginkomstländer”. Poängen med en sådan rubrik är förmodligen att få till en kort slagkraftig huvudrubrik (”hållbarhet och resiliens”). Problemet är att den inte ger de sökande tillräcklig information om vad utlysningen handlar om, så att det även behövs en förklarande underrubrik. Eftersom huvudrubriken inte kan stå på egna ben blir det istället totalt sett en mycket lång rubrik.