Det första du behöver göra när du ska skriva en utlysningstext är att bestämma grunden för utlysningen, det vill säga varför den finns. Detta ska formuleras under rubriken ”Bakgrund” i mallen.
I mallen står det att du behöver bestämma vilken ”utmaning” eller vilka ”problem” som utlysningen ska bidra till att förstå eller hantera. Anledningen till att både begreppet utmaning och begreppet problem finns med i mallen är att en utlysning kan omfatta olika mycket och på olika nivåer.
Dels kan utlysningar ta avstamp i bredare så kallade samhällsutmaningar, kopplade till sådant som klimat, miljö, demografi, social trygghet, hälsa och utbildning. Förutom att sådana samhällsutmaningar ofta är stora och komplexa, kan de även innebära dilemman som inte går att lösa utan bara hanteras. Dels kan utlysningar utgå från mycket mer avgränsade problem i samhället eller naturen, som ibland också kan ha mer avgränsade och konkreta lösningar.
Men allra vanligast är förmodligen en kombination, där utlysningen utgår från en bredare huvudutmaning och fokuserar på några mer avgränsade problem inom ramen för denna utmaning. Två olika utlysningar kan till exempel båda utgå från en bredare samhällsutmaning såsom klimatförändringar, men fokusera på olika problem inom ramen för dessa, såsom att matavfall inte tas tillvara i tillräcklig stor utsträckning eller att en alltför liten andel av befolkningen kan tänka sig flyga mindre.
Poängen med begreppen utmaning och problem i mallen är inte att du måste definiera vad som är en utmaning kontra ett problem. Det finns inga givna gränser för vad som är vad. Men begreppen kan vara en hjälp att tänka kring det som utlysningar ska bidra till att hantera eller lösa. Finns det något som kan ses som en huvudutmaning och finns det några mer avgränsade problem inom ramen för den? Vilka problem ska i så fall utlysningen fokusera på? Vilka är viktigast att framhålla?
Att dra egna slutsatser
I regel bygger en utlysning på ett uppdrag i någon form, till exempel från regeringen eller den egna styrelsen. Det finns då också ofta någon slags uppdragstext, till exempel i ett regleringsbrev.
Det är inte alltid det framgår tydligt av en uppdragstext vilka utmaningar eller problem som ligger till grund för uppdraget att göra en utlysning. Ibland beskrivs till exempel bara ett behov eller ett mål (såsom ett hållbart transportsystem). Då behöver du analysera vad utmaningen eller problemen är, bakom behovet eller målet (till exempel på vilka sätt transporter inte är hållbara och vilka konsekvenser det medför).
Du behöver göra detta för att i nästa steg kunna komma fram till ett så konkret syfte med utlysningen som möjligt (se avsnittet Bestämma syfte). Hur ska just den här utlysningen bidra till att hantera utmaningen eller problemen? Då räcker det inte att utgå från en abstrakt målbeskrivning. Om man inte reflekterar över målbeskrivningar riskerar man dessutom att fastna i de etablerade perspektiv och lösningar som dessa kan medföra.
Ett annat skäl att inte bara återge målbeskrivningarna är att de sökande behöver skapa sig en egen bild av de utmaningar och problemen som ligger bakom. De behöver själva tycka det är viktigt och intressant att ta sig an dem och kunna dra slutsatser om hur de kan göra detta, utifrån sina egna kunskaper och perspektiv.
Men även om det finns en beskrivning av en utmaning eller ett problem i uppdragstexten, är det inte givet att beskrivningen går att använda rakt av i utlysningstexten. Förutom att beskrivningen kan behöva målgruppsanpassas (se avsnittet Skriva för målgruppen), kanske beskrivningen missar viktiga aspekter eller perspektiv.
Detta kan i sin tur begränsa hela utlysningen, eftersom utmaningen eller problemen ska ligga till grund för syftet med utlysningen, vilket i sin tur ska ligga till grund för inriktningen, vilken i sin tur ska ligga till grund för val av målgrupper.
Om du inte förstår eller är säker på vad i en uppdragstext som kan ses som grunden till varför en utlysning behövs, det vill säga vad det är för utmaning eller problem utlysningen utgår ifrån, kan du ta hjälp av följande steg:
- Stryk under allt i uppdragstexten som på något sätt kan ha att göra med en utmaning eller ett problem i samhället eller naturen (se resonemangen ovan om skillnaden mellan utmaningar och problem). Det kan vara faktauppgifter, lägesbeskrivningar, mål- och behovsformuleringar. Även exempel på forskningsområden kan peka på utmaningar och problem. Ett område som ”samhällets krishantering” är till exempel förmodligen relevant just om det finns utmaningar och problem vad gäller samhällets krishantering.
- Försök formulera utmaningar eller problem i samhället eller naturen utifrån det du strukit under. Bryt då ner och ”översätt” eventuella fackuttryck, så att du försäkrar dig om att du själv förstår vad du menar. Använd alltså så allmänspråkliga ord som möjligt (föreställ dig att du ska förklara för någon helt oinsatt).
- Om du inte kan identifiera några utmaningar eller problem utifrån uppdragstexten behöver du använda andra källor, eller konsultera någon som är insatt i uppdraget eller i sakfrågan. Du behöver förmodligen inte göra någon avancerad omvärldsanalys. En första ingång kan till exempel vara att titta på andra finansiärers utlysningar eller intresseorganisationers hemsidor.
När du har kommit fram till några möjliga utmaningar eller problem kan du ta hjälp av nedanstående steg för att fatta beslut om dem, såsom vilka du ska ta med i utlysningen, vilka du ska fokusera på, vad för slags fakta du behöver ta reda på om dem och vilka perspektiv de behöver ha.
- Till att börja med kan du fundera över om utlysningen ska utgå från en huvudutmaning. Om du har formulerat flera utmaningar och problem kan det vara en hjälp att försöka se vad som förenar dessa, och pröva detta mot vad du tycker verkar vara huvudpoängen med uppdraget (till exempel att få till hållbara transporter). När du bestämt dig för en huvudutmaning kan det vara lättare att sedan bedöma vilka delutmaningar eller delproblem som utlysningen ska fokusera på.
- Ett nästa steg kan vara att se till att beskrivningen av utmaningen och problemen beaktar deras komplexitet, dvs. tar med de aspekter och perspektiv som behövs för att ta sig an dem. Är de beskrivna enbart som naturvetenskapliga frågor trots att de även rymmer viktiga humanistiska eller samhällsvetenskapliga aspekter? Behöver du sätta dig in mer i utmaningen och problemen för att bedöma detta?
- När du fattat beslut om utmaningen och problemen kan du dubbelkolla besluten mot tidigare utlysningar, både egna och andras. Finns det några tidigare utlysningar som försökt hantera samma utmaningar eller problem? Kan du dra några lärdomar av dessa utlysningar, till exempel vad gäller utmaningarnas eller problemens fokus och perspektiv?