Skriva en utlysningstext – Fördjupande texter
Kapitel 7: Bestämma krav, kriterier och önskemål
Kapitel 7:
Bestämma krav, kriterier och önskemål
När du bestämmer hur projekten ska vara utformade och vilka som kan söka behöver du också bestämma vad beträffande detta som ska vara krav, särskilda kriterier respektive önskemål. Annars blir det svårt för de sökande att förstå vad som förväntas av dem.
Med krav menar vi sådant som projekten måste innehålla eller som de sökande måste leva upp till. Det kan till exempel vara ett krav att den sökande måste vara disputerad eller måste samverka med en aktör i samhället för att ansökan överhuvudtaget ska bedömas.
Med särskilda kriterier menar vi vad som särskilt kommer att bedömas i utlysningen. Det är alltså inte ett krav men det kommer påverka bedömningen och i slutändan möjligheten att få finansiering. Det kan till exempel handla om formerna för samverkan och i vilken grad denna samverkan kan bidra till den nytta som efterfrågas. Särskilda kriterier är med andra ord inte detsamma som de kriterier som i regel är gemensamma för alla utlysningar hos en finansiär, det vill säga på vilka grunder som en ansökan bedöms (till exempel hur vetenskapligt projektets frågeställning är).
Med önskemål menar vi sådant som ”välkomnas” och ”uppmuntras” i utlysningen men som inte formellt beaktas vid bedömningen.
När du bestämmer vad som ska vara krav och kriterier är det viktigt att du funderar över vad som egentligen är nödvändigt beträffande projekten eller de sökande. Behoven måste nämligen vägas mot risken att missa sökande och projekt. Många utmaningar kräver till exempel kompetens från flera olika vetenskapsområden. Då är det lätt hänt att ställa krav på att alla projekt ska vara tvärvetenskapliga. Men det kan vara svårt och tidskrävande att få till verkligt tvärvetenskapliga projekt. Ett sådant krav kan med andra ord leda till att ni missar relevanta sökande. Det viktigaste kanske ändå är en bredd av projekt och aktörer.
Om du tror att projekten gynnas av ett utbyte mellan vetenskapsområden kan ni dessutom organisera ett utbyte mellan projekten.
Du behöver alltid förklara varför något är ett krav, kriterium eller önskemål, med utgångspunkt från utmaningen och syftet med utlysningen. Att förstå varför det finns krav eller kriterier är lika viktigt för de sökande som för de som ska bedöma ansökningarna. Du behöver också se till att kraven eller kriterierna som du ställer i utlysningstexten är utformade så att de är möjliga att leva upp till och bedöma. Du måste även se till att de stämmer överens med instruktionerna till bedömningsgruppen.
Det bästa är att hålla sig till enbart tydligt uttalade krav och kriterier. Men ibland kan det vara strategiskt viktigt att även ha önskemål. Ramverket för utlysningen kanske inte går att påverka, så att du inte kan ställa de krav och kriterier som du tycker behövs. Då kan du åtminstone försöka påverka genom önskemål. Eller så vill du särskilt uppmuntra specifika målgrupper utan att för den skull exkludera andra. Då kan du särskilt välkomna dessa grupper eller de kompetenser som de har.
Förutom att bestämma vad som ska vara krav, särskilda kriterier respektive önskemål behöver du formulera dessa på ett sätt som gör det tydligt för de sökande vad de innebär. Undvik därför vaga synonymer. Det kan till exempel vara svårt för sökande att förstå skillnaden mellan formuleringar som ”bör”, ”ska”, ”förväntas”, ”välkomnas”, ”kan med fördel” och ”får gärna”. Skriv helst explicit att ”ett krav är att” och ”ett kriterium är att”. Då blir det också tydligare att önskemål (att sökande ”välkomnas” och liknande) är just detta och inget annat.